hejdå sverige!

vi lämnade som sagt kuala lumpur häromdagen för att ta flyget tillbaka till thailand igen. denna flygresa inträffade när jag mådde som värst; när jag inte hade någon smak, ingen hörsel och så igentäppt näsa att jag fick andas genom munnen. när det var ungefär tjugo minuter kvar av flighten och planet förberedde sig för landning trodde jag att jag skulle kola. det var mina värsta tjugo minuter någonsin. öronen tryckte så förbannat att mina tänder på vänstra sidan av ansiktet helt plötsligt började spänna, jag var helt övertygad om att jag skulle tappa tänderna och att ögonen skulle ploppa ut. jag drabbades av panik och började storböla samtidigt som min vänstra sida av ansiktet totalt domnade bort, min tunga bara hängde. när vi gick av planet blödde jag från både öron, näsa och mun. jag tänker aldrig mer flyga när jag är förkyld, punkt slut.

när vi tagit bussen in till krabi, eller rättare sagt ao nang, knackade vi dörr tills vi hittade ett kanonhotell cirka hundra meter från havet. första dagen gick åt till att vandra runt och lära känna staden. här finns svenska flaggor hängandes, här finns svenska maträtter och det värsta av allt, här pratar thailändarna svenska. vi gick alltså in i en butik, jag hälsade på thailändska och fick "tjena mittbena, har du gällivarehäng?" som svar, därefter fortsatte han att prata svenska med mig. ändå tycker jag inte att ao nang är en särskilt stor stad, det finns inget krogliv utan det är mer familjer och förälskade ungdomar här. jag tror att detta blandat med möjligheterna till att välja och vraka mellan sannlöst många olika typer av utflykter gör att jag är smått kär i denna by.

första dagen hände i vilket fall världens tuffaste grej då jag fick en livs levande apa i min famn. jag kliade och gosade det lilla djuret tills apan la armarna kring min hals och jag ville bara älska den till döds. jag tror (och hoppas) att det var en gibbonapa, de allra sötaste av apor.

andra dagen tog vi oss med long tail boat till railey beach, där låg vi i enbart tre timmar tills vi i princip blev brännskadade. nu, en och en halv dag senare är vi knallröda och kan knappt röra oss, så idag valde vi att hyra moppe och för att åka runt och upptäcka omkringliggande byar. tjugo minuter bort från ao nang hittade vi en kilometerlång strand som var helt orörd, det var inte en kotte där, bara massa tomma fiskebåtar ute i vattnet. det var så vackert och fridfullt. senare under dagen, lagom till solnedgången, tog vi oss till stranden bredvid våran där halva ao nangs invånare satt och hade picknick på stranden, vattnet hade åkt ut ett antal hundra meter så det var fritt fram att gå till närliggande öar vilket vi även gjorde.

annars har vi bara vandrat omkring, druckit fruitshakes och njutit av vattnet om dagarna. nu ska vi ut och äta grillbuffé.